Burbygge pågår!

Har länge funderat på att bygga en mindre och mer praktisk bur. Marsvinen är ute och springer på golvet såpass ofta så jag tror inte dom har ont av att gå på en lite mindre yta. Den jag har nu är 2x1m och väger typ ett ton. Jag har skissat och skissat på olika burar och har nu satt igång med bygget. Det är ett sk överskåp som vi har satt hjul på. Vi har även skurit till och skruvat på genomskinliga plastskivor som väggar. Än så länge är jag jättenöjd och nu väntar vi bara på att limmet ska torka så att vi kan göra klart det sista innan marsvinen kan flytta in :) .

Sov gott vännen

Vaknade en morgon, gick ut och plockade lite gräs och gick upp till marsvinen på övervåningen. Tyckte att det var ovanligt tyst när jag gick upp för trappan, i vanliga fall brukar grisarna höras på långa vägar när man är på gång. Kikade in i rummet där dom bor och såg Rut komma fram, sedan Oskar och Alice. Men ingen Cornelia, som alltid brukade vara den som var först på plats. Kikade runt och såg något svart ligga i spånet. Tänkte att det kan bara inte vara hon. Tittade närmare, jo, det var det.

Petade på henne men fick inget gensvar. Satte handen på henne, hon var kall. Visste inte vart jag skulle ta vägen. Slängde gräset på golvet och sprang och hämtade en handduk. Plockade försiktigt upp henne, virade in henne i handduken och gick ner och satte mig i soffan med henne i famnen. Satt där en bra stund, glömde bort tiden, bara satt där med henne i famnen. Ringde mina föräldrar i Spanien och berättade. Jag var så chockad, lilla Cornelia var ju ändå den sista jag trodde skulle dö. Inte i år. Inte på flera år. 

Nu är det en deppig stämning i buren. Det märks att hon är borta, Oskar är inte sig själv och Alice är tröttare än vanligt. Alla äter bra och är friska i övrigt men det märks att något inte är som det har varit. Cornelia fattas oss, helt enkelt. Det var hon som fick med dom andra i sina glädjerus och sina tokiga påhitt (som när hon klättrade över burkanten och in i korgen där jag förvarar höet).

Jag glad att jag fick den tiden med henne. Nästan två år och en massa minnen. Hon var våran lilla clown och när vi haft besök här så har alla blivit förälskade i henne, även människor som varit väldigt anti-marsvin har älskat henne.

Nu ligger hon begraven jämte marsvinens utebur. Vi har gjort fint åt henne och många skulle nog säga att vi är tokiga som bryr oss om ett litet marsvin så mycket som vi gör. Folk verkar glömma bort att även ett litet marsvin har en själ och att varje husdjur blir en familjemedlem.

Sov gott gumman! Vi saknar dig.

Cornelia

2011-09-21 ~ 2013-08-25

Midsommar och tråkigheter

Glad midsommar (i efterskott :P) önskar marsvinen och jag. Här fick marsvinen vara ute i det gröna under tiden som vi människor satt och åt sill och potatis. Med våran otur så började det givetvis regna mitt i allt, så både marsvinen och människofolket fick en kort utevistelse, men bättre det än ingen alls :)

Nu till de dåliga nyheterna (varför får jag aldrig ha några bra nyheter nån gång?!). Har jag berättat att Rut har fått en knöl/tumör som veterinären inte vill/vågar operera bort?  Hon ska inte behöva gå med det länge till, hur jobbigt det än är att erkänna det... Jag finner inga ord, hur ska jag klara mig utan min Ruttan? Det gör ont att se henne för hon har så stor aptit på livet och skulle faktiskt bäst beskrivas med just ordet LIV. Snart tas det ifrån henne. Åh, jag blir så frustrerad. Frustrerad för att livet är så orättvist och frustrerad för att jag inte kan göra något mer än att stå och se på.

Försöker ge hela gänget en så bra sommar som möjligt så får vi se när det sker. Inget är bokat ännu. Vill egentligen skjuta upp på det så länge som möjligt men jag vet att jag bara är självisk när jag tänker så. Nu är iallafall prio 1 att hela gänget ska ha det så bra som möjligt, tills det är dags.

Lilla Cornelia

Snart 6åriga Alice mumsar klöver och gräs.

Fina donnan.

Oskar håller utkik i vanlig ordning.

Nom nom nom

Fina Rut och Alice

Oskar tycker INTE om regn ;)

Sist men absolut inte minst: Rut. 

Sötchock!

Har gått igenom arkivet på datorn och tänkte dela med mig av några extremt söta bilder på Oskar II. Bilderna är från deras ute-premiär nu i år och underligt nog var Oskar den enda som fastnade på bild. Lilla linslusen där! ;)